Under en och samma vecka har jag fått följande nyheter:

- En vän ska gifta sig i sommar

- En vän och hennes man väntar barn

- En vän och hennes man har köpt hus

Mycket glädjande nyheter, men aauuurrggghhhh!!!

Jag då?

Okej jag ska inte klaga. Jag har ju faktiskt träffat någon som jag tycker om. Frågan är bara om det är på riktigt?

Visst är det en fin omtanke när någon värmer en sådan här sak som är fylld med vatten och som man brukar ha i sängen för att det ska bli varm, för att lägga den på ens fötter eftersom jag alltid fryser om dem.

Städerskan på jobb kom precis fram till mig och frågade om jag hade tappat en knapp.

Eftersom jag inte kände igen knappen antog jag att jag inte hade gjort det och så sa hon:

"Ja, det var någon som sa att jag skulle fråga dig eftersom knappen var lite speciell".

Jag tolkade det som att någon tycker att jag är speciell. Eftersom en knapp som är speciell måste tillhöra en person som är speciell.

Tänk, någon tycker att jag är speciell.

Likaså i söndags gjorde jag inte många knop. Flygvärdinnan ringde och väckte mig (igen!) och sa att fredagens eskapader blivit förevigade och låg ute på www.efterfesten.com . Jävla vimmelfotografer! Flygvärdinnan hade tydligen suttit på Christers axlar på ett av fotona och hans ex hade ringt till honom och skällt ut honom. Haha. Jag har i och för sig aldrig förstått det där. Ett ex är ett ex och det finns väl ingen anledning att bli svartsjuk?

Jag lyckades i alla fall att masa mig ur soffan när jag fick ett sms från Hille där hon deklarerade att det blev rester och film hemma hos henne senare på kvällen.

Och ja, det blev ris över även denna gång.

Vaknade av förklarliga skäl inte förän klockan 14:30 av att telefonen ringde.

Jag gjorde nog inte ett ärligt hantag under hela dagen utan gick mest omkring i lägenheten och skräpade. Inte ens gick jag till Maxi för att handla frukost som jag brukar göra, utan jag gick till den lilla jourbutiken runt hörnet. De har i alla fall ägg, bullar och juice.

Vid 18:30 var det dax att ge sig iväg igen, nu hem till en väninna, Lisa, som äntligen flyttat in i sin lägenhet som hon köpte i februari.

Hon har haft ett helvetes år rent ut sagt. Fast det kanske blir så när man insisterar på att renovera hela lägenheten själv....och nej, hon är inte hantverkare eller liknande, hon är civilekonom.

Men, vilket jobb hon har gjort. Hon har spacklat väggar o tak, lagt klinkersgolv och tapetserat. Och det har blivit jättefint! Det märks att hon lagt ner tid och tanke på intedning och färgsättning. Till skillnad från mig som har bott på tre olika ställen, men fortfarande (nästan) har samma gamla möbler. Jag är nog totalt färgblind och kan verkligen inte inreda. Men jag säger som jag gör med konst och musik, det måste ju finnas de som kan uppskatta vad andra kan inom dessa områden också.

Lisa bjöd på supergod mat, skivad fläskfilé som var körd i ugnen med ett täcke av cremefraishe, gorgonzola och svamp. Till det var det ris och sallad med fetaost. Riset fick vi tillsägelse om att snåla med eftersom hon inte gjort så mycket...givetvis blev det ris över eftersom alla blivit blyga och inte vågat ta för sig. (Tror aldrig förr att det hänt i vårt gäng)

Folk började att droppa av omkring 24-01 tiden men jag och Hille stannade kvar och satt och tjötade. Jag hade på mig jackan två gånger och Hille packade ihop sin cdspelare lika många gånger för att gå hem, men det slutade ändå med att klockan blev 06 innan vi kom iväg.

Hur kan man ha så mycket att prata om?

Ugh, jag har nästan lite ångest för att jag inte har skrivit i min blogg på nästan en vecka. Jag har ju varit med om många roliga saker.

I fredags skulle jag egentligen ha åkt hem till mina föräldrar för att mysa och ta det lungt. Pappa skulle ha kalas på lördagen eftersom han fyllt år och eftersom jag samma kväll även var bjuden på en inflyttningsfest, så tänkte jag att om jag var där över fredagen och hjälpte dem på lördagen med maten, skulle jag inte få så dåligt samvete för att jag lämnade festen lite tidigare. (shit vilken lång mening)

Nu ringde dock mamma på fredagseftermiddan och sa att hon blivit sjuk - igen. Och att de fick ställa in festen -igen.

Jag vågade inte åka ner och hälsa på dem eftersom jag inte ville riskera att bli sjuk. Istället ringde jag upp Flygvärdinnan och frågade vad hon och Malin skulle hitta på. De skulle givetvis gå ut en liten runda så jag beslöt mig för att följa med.

När jag kom hem från jobb var jag helt slut så jag tänkte ta mig en liten ful-lur på soffan. Vaknar 19:30 av ett sms från Flygvärdinnan som undrar var jag håller hus. 45 minuter senare står jag duschad och fin i baren på Rasoir med ett glas vin.

På Rasoir träffade vi en trevlig söderkis som hette Fredrik. Fredrik försökte att imponera på oss tre tjejer genom att doppa sin vattentäta mobiltelefon först i Malins vin, sedan i mitt och slutligen få den att djupdyka i hans egen öl. När han fiskar upp mobilen ur ölglaset konstaterar han att den har kortslutits. Tydligen fanns där en spricka i displayen som han inte lagt märke till.

Vi asgarvar rått åt honom.

Efter Rasoir går vi vidare till Centiliter och Gram där Malin köper en flaska skumpa till oss. Jag gillar egentligen inte att dricka skumpa på krogen eftersom det känns så "åååå-titta-på-mig" men va fan, det är ju gott.

Efter ett tag gör även Christer oss sällskap, vackra L blev sur för att han fick vänta för länge med att bli serverad inne på CG`s så han drog till casinot istället. Kvällen fortlöper utan större rabalder och Flygvärdinnan och Malin går till Etagé medans jag och Christer kommer på den eminenta idén att ha efterfest hos mig, beståendes av att dricka Cognac och spela backgammon.

Dock blev det inget backgammon eftersom vi bara hade en tärning och sedan började tjafsa om spelreglerna. Istället kollade vi nostalgiklipp på Youtube, mestadels hårdrocksvideos, tills en granne stod i dörren iförd morgonrock och sa att de faktiskt försökte sova.

Jag skämdes och dagen efter gick jag upp med frukostbullar och sa förlåt igen. Grannen blev överväldigad och sa att det inte gjorde något eftersom det aldrig hänt förut.