Var är Zlatan? Och vem fan är Zladvan? Dessa frågor rörde sig i mitt huvud under de första minuterna av matchen mellan Sverige och England. Att jag dessutom inte hade en susning om att Sverige inte förlorat mot England på 38 år, gjorde mig ju inte minde nervös. Men, vilken match det blev! Jag å andra sidan är hopplös, så jag lyckades missa båda målen som Sverige gjorde. Vid det första målet satt min pappa och dividerade om Ekologiskt kaffe, hur vidrigt det smakade osv. Att bara höra honom nämna ordet "ekologiskt" gjorde mig så förvånad att jag var tvungen att titta på honom för att se om jag verkligen hört rätt. Givetvis sätter Allbäck bollen i mål just då.När England väl satte 2-1 målet i 85:e minuten, kastade jag in handuken. Jag tänkte att nu är det kört. När jag för en gång skull kollar på skiten, förlorar de mot ett lag de lyckats hålla stånd mot i 38 år. Jag gick helt enkelt in på toaletten för att tvätta av mig sminket. Med ansiktet fullt av tvål hör jag mamma och pappa skrika "Johanna, vad i helvete gör du? Henke Larsson gjorde precis mål!" Jag rusar ut i vardagsrummet med tvål i ögonen och får se reprisen. Jag vet inte om jag skrek av lycka eller om det var av smärta från tvålet i ögonen.Hes är jag i alla fall idag....