Vad är det egentligen med tvättstugor? Varför är det alltid problem kopplade till dessa? Det spelar ingen roll om man bor i hyresrätt eller i bostadsrätt. Varför är det alltid någon som självutnämnt sig till tvättstugans väktare? Denne person som skriver små trevliga lappar över allt:”Tvätta inte mattor i tvättmaskinen” ”Färga inte kläder i tvättmaskinen” ”OBS! Lämna tvättstugan i samma skick som ni vill finna den” Min hyresrätt i Skumby har en sådan person.Allt började med att jag råkade parkera min bil på hennes parkeringsplats när jag flyttade hit. Dagen efter hade jag en arg lapp på min ruta ”Du står på min parkeringsplats, flytta bilen genast”. Jag har än till dagens dato inte sett någon bil på parkerings platsen. Till saken hör även att kvinnan är minst 80 år. Jag försökte häromdagen att tvätta i vår tvättstuga. När jag skulle öppna dörren till tvättstugan så var den låst! Konstigt, tänkte jag eftersom jag bara några dagar tidigare hade varit och hämtat nyckel till bokningssystemet och då hade ingen sagt något om att man behövde ha en nyckel till själva tvättstugan. Jag gick och ringde på grannen (som givetvis visar sig vara den arga tanten med parkeringsplatsen) och frågar hur det går till när man ska tvätta. Tanten säger att hon har fått en nyckel från fastighetsägarna så att hon kan öppna och låsa tvättstugan eftersom en av hyresgästerna släppte in sin mamma så att hon kunde tvätta familjens kläder där. Öh…jaha…så jag ska alltså inte kunna tvätta när jag vill, utan jag ska behöva springa och leta reda på tanten så att hon kan öppna för mig. Jag ska ringa och skälla lite på fastighetsägarna idag.

Måste fixa till lite nationaldags känsla på bloggen. Själv har jag ingen att fira dagen med eftersom sambon åkte hem till Malmö idag. Å andra sidan har jag aldrig firat nationaldagen förr, så varför börja nu? En norrman eller amerikan skulle säkert dra efter andan, men jag känner ingen vidare stolthet över att vara svensk. Och varför skulle jag? Inte förens i år blev nationaldagen en helgdag. Och då blev man givetvis tvungen att ta bort en redan existerande helgdag eftersom man kunde ju inte införa ytterligare en. 1:a maj gick inte att ta bort eftersom det anses vara "arbetarnas dag". Ursäkta mig! Men jag anser precis som Ebba von Sydow att även akademiker och läkare tillhör arbetarklassen - för vad f-n gör vi om inte arbetar? Jag anser att hela idén med att fortfarande hävda att vissa tillhör "arbetarklassen" skapar större skillnader än vad det hade gjort om vi helt enkelt slopade uttrycket och 1:a maj. Fine, använd gärna dagen till att demonstrera men sluta tjata om klasskillnader. Är det inte viktigare med arbete åt unga och invandrare, jämställdhet i arbetslivet och bättre skydd åt utsatta barn. Nåja, tillbaka till nationaldagen. Jag har hört att vissa skolor inte längre sjunger nationalsången, eftersom detta skulle uppfattas som stötande för dem som ej är från sverige. Hmm...jag undrar om de har frågat barnen i fråga eller om det är "förståndiga" vuxna som tagit det beslutet. Ja, Sverige är fantastiskt. Är det konstigt att man inte känner några patriotiska känslor? Jag ska erkänna att jag inte ens kan nationalsången....mycket på grund av att jag aldrig har varit med i något sammanhang där den har sjungits. Tror jag har hört den på tv vid OS när någon svensk tagit guld. Sorgligt....jag vet. Men är man svensk så är man och vi lever helt klart efter Jante-lagen. Något som gör att Nationaldagen hamnar i skuggan för mig är att det är nypremiär för filmen "The Omen" idag. Finns det ngt coolare än att ha premiär för en film som handlar om satans son på datumet 060606? Har för mig att första filmen hade premiär samma datum 1976.

De ringde från socialtjänsten i Bjuv och frågade om jag ville komma på anställningsintervju! JIPPI! Anställningen är ett vikariat på 1 år i deras ungdomsgrupp. Givetvis löper inget friktionsfritt när det gäller mig. De ville (om jag får jobbet) att jag skulle börja så fort som möjligt. Jag är ju anställd här i Skumby tom september och jag vill inte sätta dem i skiten. Jag vet hur ont om personal de har. Nåja, det går kanske att lösa på något sätt, men det kommer att kännas för jävligt att behöva tacka nej till ett jobb som jag egentligen vill ha. We´ll see....

Busschaufförer måste vara ett släkte för sig. Jag kan inte förstå varför denna grupp yrkesmänniskor har bestämt sig för att underblåsa det dåliga rykte de har. De är sura, buttra och när de väl svarar på tilltal grymtar de fram något ohörbart. Nu undrar ni säkert varför jag spyr galla över denna charmiga yrkeskår. Jo, det ska jag tala om. Jag och min kärlek skulle igår kväll åka buss till "grannbyn" som ligger 6 km ifrån Skumby. Där skulle vi äta på en mysig restaurang och därefter lyssna på några trubadurer som skulle spela. Eftersom det var söndag gick det bara två bussar på hela dagen, en klockan 14 och en vid 17:30. Vi hade redan bestämt oss för att ta taxi hem eftersom sista bussen gick kl 20. (Vi knorrade lite över priset, 200:- för 6 km i Malmö kan man f-n åka till Lund för det priset!)Nåja, på väg till busshållplatsen körde bussen förbi oss och stannade på bussplanen. Vi var ca 5 minuter tidig när vi ställde oss vi hållplatsen som låg ca 20 m från där bussen stod. Jag tänkte att anledningen till att bussen stannat en bit från hållplatsen säkert var pga att bussen var tidig och dessutom skulle avgå från Skumby som första anhalt. Fem minuter senare startar bussen och vi går fram till trottoarkanten och bussen swooooischar förbi oss!!!HALLÅ!! Min kärlek sprang efter bussen och viftade med armarna i hopp om att chauffören skulle se honom, men om han gjorde det får vi aldrig veta eftersom han inte stannade.Vi var de enda på hållplatsen och chauffören hade sett oss komma och stanna vid hållplatsen uppenbarligen för att åka buss. Det var möjligt att vi stod vid fel hållplats (där fanns ca 10 "hållplatsstolpar" på bussplanen, men tidtabellen för "vår" buss stod i alla fall på stolpen där vi väntade. VARFÖR kunde han inte ha stannat till vid oss och frågat om vi skulle åka med honom? Han borde veta att den bussen var den enda (och dessutom SISTA!!)som skulle avgå från Skumby på hela dagen. Jag kan bara upplysa om att vårt glada partyhumör fick sig en ordentlig törn, men vi bestämde efter en (tröst-) öl på den lokala pizzerian att trots allt ta en taxi in till grannbyn. Det är jag glad för att vi bestämde, trots en liten baksmälla i morse. Vi åt en fantastisk fisk och skaldjurs gryta med musslor och havskräfta i!

Blev i förra veckan bjuden på inflyttningsfest av en kollega här på kontoret. Hon och hennes sambo har flyttat in i en lägenhet i kommunens största samhälle med 1700 inv. På sommaren fördubblas dock invånarantalet många gånger om. Samhället är ett charmigt och pittoreskt vattenhål(bokstavligt talat...alltså man kan både supa och segla). I måndags kväll började det tyvärr att brinna i salladsbaren på första våningen i hyreshuset, där min kollega flyttat in, och nu mer är hennes lägenhet rökskadad. Några mindre finkänsliga kollegor blev bestörta, dock inte över hennes lägenhet, utan istället över att inflyttningsfesten blev inställd. "Vi måste ju ha fest ändå!" En annan kollega undrade ifall det inte var så att restaurangen som brunnit ner varit en kebaberia istället för en salladsbar. (Ja, skit i lägenheten...vad var det nu för restaurang...?) Från det ena till det andra, det beslutades i alla fall att vi skulle ha en personalfest i stället och vi hyr en lokal istället för att vara i den rökskadade lägenheten. Det kommer att bli mycket intressant att se mina arbetskamrater lite på snusen. Jag misstänker att de kan släppa lös en hel del. Hmmm....hörde precis i korridorerna, utanför mitt rum, något om "charader".

Min sambo kommer och hälsar på ikväll och ska stanna till tisdag. Härligt! Det tar honom ca 4,5 timmar att köra hit, så han är väl här omkring 19-tiden i kväll. Har ännu inte bestämt mig för om jag ska fixa någon mat tills dess eller om vi ska gå ut och äta. Hrm...ut o ut, här finns i och för sig hela 4 pizzerior att välja mellan! Han har i alla fall tagit med sig lite saker hemifrån. Som det ser ut just nu i min lilla etta på 39 m2, har jag bara en säng, en soffa, en tv, ett bord och två pallar. En av pallarna får för tillfället tjäna som både natttygsbord och soffbord. Den andra har jag som tv-bänk! Det som jag har saknat mest är en cd-spelare. Har inte kunnat lyssna på mina skivor under de senaste 3 månaderna - *auuughh* Men som tur är tar älsklingen med en cd-spelare + lite skivor idag. Ser fram emot att sätta mig på balkongen i solen med en öl och höra Jeff Buckley i bakgrunden....

Jaha, då har man alltså skaffat sig en blogg. Vad är det egentligen som får en att vilja göra det? Grupptryck? "Alla andra bloggar juh!" Egentligen är det ganska så skrattretande att just jag väljer att lägga upp en blogg. Jag som knappt vet vad ordet "Blogg" står för. Gör jag det för att jag tror att det är någon där ute i internetdjungeln som verkligen skulle bry sig om det som jag skriver om? Hmmm...nä, jag tror inte att det är därför iheller. Jag menar, jag stavar dessutom som en kråka. Finns det något som heter temporär dyslexi? Tror nämligen att jag lider av det. Så, varför sitter jag då här och skriver? Jag tror att det är för att jag har flyttat från mina vänner min sambo och min familj till denna lilla by, som vi kan kalla Skumby. Jag känner mig helt enkelt isolerad och ensam ibland. Och det är inte särskilt kul att skicka "massmail" till sina vänner. Hur speciella och utvalda känner de sig då? Dessutom är jag inte heller säker på att alla är så himla intresserade av att höra om mitt liv här på socialkontoret i Skumby. Därför har har bestämt mig för att börja blogga, eftersom då kan de som vill, när de vill, kolla in på min blogg och se vad jag har haft för mig. För min egen del kan det vara skönt att få skriva av sig i mellanåt. Ja, så är det nog. Du som läser detta.....välkommen!