Herregud vad folk har börjat gnälla över det här med regeringens förslag på att folk kan bli tvingade att flytta för att få arbete.

Jag bara undrar om det är så ologiskt egentligen?

Jag menar, finns det inga jobb till dig i din by eller stad så får du väl söka i nästa? Lika så i nästa län eller landskap.

Man hör ofta argumentet "Jaha, ska jag då tvingas att flytta från Skåne till Norrland? Hur ska det då gå med min sambos jobb/mina barns skola osv osv osv.

Jag kan ju knappast tro att det är lagligt eller kommer att bli lagligt att tvångsflytta folk på det sättet. Och jag tror inte att man kommer att begära så drastiska åtgärder.

Jag har själv fått flytta flera gånger för att utbilda mig och för att få arbeta.

Efter min socionomexamen var jag arbetslös (jag arbetade alltså inte med det jag var utbildad till) i 1 år eftersom det fullkomligt kryllade av nyexade socionomer i skåne. Efter ett halvår fick jag nog och utökade mitt sökområde till att gälla hela Sverige. Jag tänkte att ett vikariat på några månader någonannanstans, även om det innebär att jag måste flytta, måste ge mig lite erfarenhet så att det blir enklare att söka jobb nära Malmö.

Jag sökte till och med jobb i Dalarna!

Efter mycket om och men fick jag jobb i Bohuslän. Fick hyra en tillfällig bostad och flytta från sambon i veckorna och pendla hem på helgen. Detta gjorde jag i 7 månader tills jag fick ett vikariat i Malmö.

Efter det viket gått ut fick jag söka arbete igen, fick inget i Malmö utan istället 1,5 timmes tågresa norrut som jag tackade ja till.

Herregud, hellre det än att gå arbetslös!

Jag tror att folk i allmänhet är lite lata och bekväma av sig. Många har tyckt att det är duktigt av mig att ta dessa arbeten men jag anser att det är en självklarhet. Finns det inget där jag bor finns det ju bara två sätt; att antingen söka jobb på annan ort eller så får jag jobba med något annat än det jag är utbildad till om jag inte vill röra på mig.

Man kan inte trolla fram jobb.

Tyvärr.

Men det rättfärdigar inte mig att sitta på min röv och beklaga mig. Vill jag vara arbetslös så fine! Men annars får jag väl söka andra jobb eller utbilda mig till något. Varför ska andra betala för mig bara för att jag inte kan tänka mig att pendla 1,5 timme eller ta ett annat jobb än det jag är utbildad till?

Jag har haft mina "skitjobb", jag har serverat, städat hotellrum, stått i snabbköp, vänt hamburgare osv.

Och eftersom jag idag ogärna vill flytta ifrån Malmö (igen) skulle jag inte tveka över att söka något av dessa arbeten igen för att hålla mig flytande tills jag fått ett arbete inom min utbildning - bara för att slippa vara arbetslös (och slippa flytta).

Om 8 månader går mitt nuvarande vikariat ut och jag hoppas att jag hittar ett annat arbete innan jag blir arbetslös.

Helst med max 1 timmes pendling - då blir jag supernöjd.

Annars får jag väl börja servera igen......

Jag blir galen!

Försöker att komma i kontakt med polisen för att anmäla att en familjehemsplacerad tonåring har rymt från sitt familjehem.

Får till svar efter att ha väntat en kvart i telefonkö:

"Det inre befälet är upptaget och har samtal-väntar. Du får ringa upp senare".

URSÄKTA?

Ja, men visst jag ringer upp senare....ta inte emot min anmälan...den är ju ändå inte så viktig....nä, jag kan vänta tills ungen inte längre finns kvar i landet....eller tills han/hon har fått tag på lite droger och knarkat ner sig...eller tagits omhand av någon obskyr person som säger sig vilja hjälpa och sen förgriper sig på ungen.

Sverige är fantastiskt!