Jag har i dagarna stått inför mitt livs svåraste beslut, vilket har resulterat i att jag och sambon har gått skilda vägar. Jag älskar fortfarande min (ex)sambo, vilket gör det hela än mer jobbigt. Medans jag skriver detta trillar tårarna tungt ner för mina kinder. Det har säkert runnit litervis med tårar den senaste veckan. Det kommer att ta lång tid innan jag får ihop alla bitar av mig själv. Men jag vet att beslutet var det bästa för oss båda och jag hoppas att vi kommer att läka väl båda två.

Jag fick ingen parkeringsbot! Såååå skönt. Pappa fick komma in och ge mig en lektion i hur man byter hjul - så nu kan jag det!

Eftersom det i princip blåste storm i morse och dessutom rgnade så tänkte jag ta bilen till jobb. Tänkte då också att jag i så fall kunde köra hem till mina föräldrar efter jobb för att få hjälp med att sätta på vinterdäcken på bilen. Kommer iväg, är lite halvt stressad (som alltid på morgonen) och ser att det är en himla kö med bilar på den väg jag tänkte köra. Funderar medans jag kör om jag ska ta en annan väg till jobb plus att jag har tusen andra mindre roliga tankar i huvudet samtidigt. Helt plötsligt kör jag in i trottoarkanten med höger framdäck - eftersom de har gjort vägen mindre...vilket jag absolut inte har uppmärksammat. Tjoff! Där gick det hjulet åt helvete.Får ringa till jobb och säga att jag blir sen till ronden och ringa en taxi så att jag kan komma iväg. Fick ställa bilen på hundbadets 4-timmars parkering...hoppas hoppas hoppas att det inte kommer någon lapplisa. Å andra sidan skulle det inte förvåna mig om jag åker på böter oxå.

I måndags skulle jag ta min cykel som jag parkerat på Gustav Adolfs torg när en okänd man kommer fram och börjar tilltala mig. Jag både ser och hör på honom att han är mentalt retarderad, men jag tänker att även han förtjänas att mötas med respekt och bli lyssnad på. Mannen lägger ut en lång harang om hur vacker jan tycker att jag är och att polisen som står några meter bort borde arrestera mig för att jag inte går omkring med en varningsskylt. Han avslutar sin monolog med att säga: "Den man som inte faller för dig borde bli Sveriges stadsminister!" Kan man annat än sväva på moln resten av dagen?

Har haft en kämpig vecka och har därför inte haft någon ork eller kraft att skriva. Förhoppningsvis släpper skrivkrampen snart.

Har det körigt lite över allt nu, så jag är tillbaka (förhoppningsvis!) efter helgen.

Har suttit och kollat på blocket igen, som jag alltid gör när det är långtråkigt på jobb. Här är ännu en "härlig" annons:"Har en helig birma hona 3år gammal ,super mysig o go. Skulle vilja byta henne mot en hundtik ej äldre än 4år ,alla raser av intresse ,dock ej problemhund. Vi har 3 hundar sen förut men söker ytterlgare hundkompis till familjen. Vi bor på egen gård med hästar o hundar . Så det finns gott om utrymme för bus o lek. Vi finns i Rättvik. Hör av er o berätta vad ni för tjej , tacksam för bild."Verkar verkligen vara djurvänner! Den som svarar på annonsen kan inte heller ha alla "kopparna i skåpet".