Satt och läste en väninnas blogg och började att skriva en kommentar. Kommentaren blev dock för lång så jag gjorde om det till ett eget inlägg i stället.
Min väninna hade i alla fall listat en rad böcker som någon förstå-sig-påare ansåg att många människor ljög om att de läst. Ni kan läsa listan här.

Jag förstår dock inte varför man skulle ljuga om att man läst en viss bok. Man framstår ju knappast som smart om man får frågor angående boken och inte ens kan förklara vad den handlade om.
Jag förstår inte heller det här med att vissa böcker är "fiiinare" än andra - för let´s face it - så är det ju faktiskt. Vissa böcker anses ha större litterära värden än andra. Och visst, i vissa fall kan jag hålla med, (läs Corinne Hoffmans "Den vita massajen") men då handlar det oftast om att boken/storyn är riktigt kass och meningslös eller att boken är otroligt dåligt skriven. (jag vet jag vet jag vet - min svenska är inte särskilt bra men jag har aldrig gett ut någon bok i heller)

Men, varför läsa en bok bara för att den anses ha större litterärt värde än en annan? Jag njöt tex när jag läste Helen Fieldings "Bridget Jones dagbok" men höll på att krevera när jag i skolan tvingades läsa Günter Grass, enbart för att han var Nobelpristagare. Att som tonåring tvingas läsa böcker som är "svåra" och liknande bara för att man ska ha läst vissa Nobelpristagare....var knappast något som främjade mitt intresse för böcker.

Är det inte viktigare att man läser än vad man läser?
Sen är det väl upp till var och en vad som man själv uppfattar som bra litteratur.
Jag har läst två av böckerna på listan och har fyra andra av dem i min bokhylla som jag ännu inte läst.
Dock har jag säkert över hundra andra böcker i min hylla som jag faktiskt har läst, men som inte tror att någon skulle ljuga om att de läst *skrattar*

Dessutom köper jag nästan bara pocketböcker.
Sug på den ni!

Här kommer lite fina vyer att titta på.

Karlsbron i vinterskrud

Jag har haft fyra underbara dagar i Prag fyllda med skratt, öl och sång. Det är fantastiskt när man tänker på att jag och Richard träffades senast för 5-6 år sen och har endast haft telefonkontakt typ en gång i halvåret efter detta. Att träffas nu var som att åka 10 år tillbaka i tiden. Till tiden då vi träffades för första gången på Högalids Folkhögskola utanför Kalmar. Vi har skrattat så vi fått kramp i magen, jag fick till och med hyperventilera i en kvart eftersom jag inte kunde få luft. Vi har druckit en massa öl - ingen av oss har dock varit odrägligt full - utan vi har mest gått omkring med konstant alkoholhalt i blodet (det lät nästan lite hemskt). Men det är ju lätt hänt, ölstugorna ligger tätt och ölen är överjordisk.Vi har sjungit med trubadurerna på vårt favoritställe "Marquis de Sade", så att vi var hesa dagen efter. Lägger man dessutom till passiv rökning så är det helt förståeligt varför jag fortfarande är hes. Jag har dessutom hotat med att "skalla" diverse personer under resan gång, mestadels dj´s som envisats med att spela två "Green Day" skivor efter varandra. (Hoten uttalade jag dock enbart till Richard!) Det kommer en utförligare rapport senare med bildbevis!

Kära bloggvänner!Nu ska jag åka till Prag! *jippie*Kommer att återkomma på måndag med en full rapport!*kramar*

TOO MUCH LOVE WILL KILL YOU - Brian MayToo much love will kill youIf you can't make up your mindTorn between the lover and the love you leave behindYou're headed for disaster 'cos you never read the signsToo much love will kill you every time

Ugh, nu slog det mig med full kraft i magen att jag ska flyga i morgon! *yyylll*Rickard säger att det kommer att gå bra. Men jag är inte lika säker på det.Någon som har ett knep på hur man lindrar flygångest (för det är egentligen inte någon rädsla)?

Tänk så mycket några små ord kan betyda. Ni som läser min blogg, era kommentarer betyder jättemycket för mig. Tänk, någonstanns sitter det en människa som aldrig har träffat mig och som egentligen inte vet så mycket om mig, men som ändå tar sig tid att skriva några små uppmuntrande ord till mig. Jag tycker att det är fantastiskt.